 |
Munqaiz Wani - My Blog
Life is not cheap, it’s the heaviest price you could ever pay.
Related to country: India
available in: (original) | | | | | | | | |
|
Its almost half past twelve in the night and I was going through the greater Kashmir newspaper as this is the best newspaper I find in these days to get updates about my beautiful and most missed homeland. Its here I came across this news about Ghulam Mohammad Shah the way he is living and the way he used to live at one point of his life. It really put me into pieces to think what life he would be living in this world where people even charge to pray. Whenever, I used to read the newspaper my heart would get filled with the pain with every death I read, and I don’t remember any day when I had not read about someone dying somewhere, the best one was the day, when I, actually didn’t find anyone reported dead in the newspaper and then someone whispered in my ears, a dead body has been recovered from Jehlum, Here I go.
I don’t know why I am writing this, what after so many years had struck and shaken my heart to the extent that my fingers had revolted against me and started typing. May be another news, five people killed in a grenade attack near batamaloo, or may be a series of seven blasts shocking IT capital of India. It’s not this actually which makes me to shiver and shudder but then the thought that my entire family is there. I use to think, after paying such a huge price around one lakh people dying for the cause, I could not give it up and should rather do something to help my brothers and sisters. But then aren’t we subjecting those people to the pain as well who haven’t yet felt it until their nails or those who are already mourning over their beloved, aren’t we asking our sisters to sacrifice their other brother as well for the cause, aren’t we asking that mother to give up her second son in this noble path who has already lost one, aren’t we asking that father to lose the hopes for his son, of making his an engineer and a doctor, aren’t we asking that wife to get used to live without her husband.
I confess I don’t need Pakistan. I confess I don’t need India and herby I confess I don’t need even freedom, I want peace tell me where to and how to get it .and if the answer is revolution then I ask “Isn’t it possible we revolt without ammunition, without guns and grenades, without paying more in blood”
La vie n'est pas bon marché, il est le prix le plus lourd que vous pourriez jamais payer.
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
Son passé presque demi douze dans la nuit et moi passait par le journal plus grand du Cachemire car c'est le meilleur journal que je trouve dedans de nos jours pour obtenir des mises à jour au sujet de mon beau et la plupart de patrie manquée. Son ici j'ai trouvé ces nouvelles au sujet de Ghulam Mohammad Shah la manière qu'il vit et la manière il avait l'habitude de vivre à un point de sa vie. Il m'a vraiment mis dans des morceaux pour penser quelle vie il vivrait en ce monde où les gens chargent même de prier. Toutes les fois que, j'avais l'habitude de lire le journal que mon coeur obtiendrait rempli de douleur avec chaque mort je lis, et je ne me rappelle aucun jour où je n'avais pas eu connaissance de quelqu'un mourant quelque part, le meilleur était le jour, quand I, n'a pas trouvé réellement n'importe qui rapporté complètement dans le journal et puis quelqu'un chuchoté dans des mes oreilles, un corps mort a été récupéré de Jehlum, ici je vont.
Je ne sais pas pourquoi j'écris ceci, ce qui après que tant d'années aient frappé et aient secoué mon coeur dans la mesure où mes doigts avaient révolté contre moi et la dactylographie démarrée. Peuvent être des autres nouvelles, cinq personnes tuées dans une attaque de grenade près du batamaloo, ou peuvent être une série de sept souffles la choquant capital de l'Inde. Il réellement qui m'incite pour trembler et frissonner mais puis n'est pas ceci la pensée que ma famille entière est là. J'emploie pour penser, après le paiement d'un prix si énorme autour d'une personnes de lakh mourant la cause, je ne pourrais pas la donner vers le haut et devrais plutôt faire quelque chose aider mes frères et soeurs. Mais ne sommes pas alors nous soumettant ces gens à la douleur aussi bien qui n'ont pas l'ont encore sentie jusqu'à leurs ongles ou ceux qui pleurent déjà au-dessus de leur aimé, ne sont pas nous demandant à nos soeurs de sacrifier leur autre frère aussi bien pour la cause, ne sont pas nous demandant à cette mère d'abandonner son deuxième fils dans ce chemin noble qui a déjà perdu un, ne sont pas nous demandant à ce père de perdre les espoirs pour son fils, de faire à sien un ingénieur et un docteur, ne sommes pas nous demandant à cette épouse de s'habituer à de phase sans son mari.
Je m'admets n'ai pas besoin du Pakistan. Je m'admets n'ai pas besoin de l'Inde et herbeux je m'admets n'ai pas besoin même de liberté, je veux la paix me dis qu'à où et comment l'obtenir que .and si la réponse est révolution puis je demandent « n'est pas il possible nous révolte sans munitions, sans pistolets et grenades, sans payer plus dans le sang »
La vida no es barata, él es el precio más pesado que usted podría pagar siempre.
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
Su pasado casi medio doce en la noche y mí pasaba a través del mayor periódico de Cachemira como éste es el mejor periódico que encuentro adentro actualmente para conseguir actualizaciones sobre mi hermoso y de la mayoría de la patria faltada. Su aquí parecí estas noticias sobre Ghulam Mohammad Shah la manera que él está viviendo y que la manera él vivía en un punto de su vida. Realmente me puso en pedazos para pensar qué vida él estaría viviendo en este mundo donde la gente incluso carga para rogar. Siempre que, leyera el periódico que mi corazón conseguiría llenado del dolor con cada muerte leo, y no recuerdo ningún día en que no había leído sobre alguien que moría en alguna parte, el mejor era el día, cuando I, realmente no encontró cualquier persona divulgada absolutamente en el periódico y entonces han recuperado va alguien susurrada en mis oídos, un cuerpo muerto de Jehlum, aquí yo.
No sé porqué estoy escribiendo esto, qué después de que tan muchos años hubieran pulsado y hubieran sacudarido mi corazón hasta el punto de mis dedos hubieran rebelado contra mí y mecanografiar comenzado. Pueden ser otras noticias, cinco personas matadas en un ataque de la granada cerca de batamaloo, o pueden ser una serie de siete ráfagas que la dan una sacudida eléctrica capital de la India. Realmente que me hace para temblar y para estremecerme pero después no es el el pensamiento que mi familia entera está allí. Utilizo pensar, después de pagar un precio tan enorme alrededor de una persona del lakh que muere la causa, no podría darla para arriba y debo hacer algo algo ayudar a mis hermanos y hermanas. Pero entonces no estamos que sujetan a esa gente al dolor también quiénes no tienen todavía lo sentían hasta sus clavos o los que estén estando de luto ya sobre su querido, no sean nosotros que piden nuestras hermanas sacrifiquen a su otro hermano también para la causa, no sean nosotros que piden esa madre dé para arriba a su segundo hijo en esta trayectoria noble que ha perdido ya uno, no sean nosotros que piden ese padre pierda las esperanzas de su hijo, de hacer el suyo a un ingeniero y a un doctor, no somos que piden que esa esposa consiga utilizada vivir sin su marido.
Me confieso no necesito Paquistán. Me confieso no necesito la India y herby me confieso no necesito incluso la libertad, deseo paz me digo que a dónde y cómo conseguirla que .and si la respuesta es revolución entonces yo piden “no es él posible nosotros rebela sin la munición, sin los armas y las granadas, sin pagar más en sangre”
La vita non è poco costosa, esso è il prezzo che più pesante potrte pagare mai.
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Il relativo passato quasi mezzo dodici nella notte e nell'io stava passando attraverso il giornale più grande del Kashmir poichè questo è il giornale che migliore trovassi dentro attualmente per ottenere gli aggiornamenti circa il mio bello e la maggior parte della patria mancata. Relativo qui ho trovato queste notizie circa Ghulam Mohammad Shah il senso che sta vivendo e che il senso ha usato vivere ad un punto della sua vita. Realmente lo ha messo nelle parti per pensare che vita stava vivendo in questo mondo in cui la gente persino si carica per pregare. Ogni volta che, ho usato leggere il giornale che il mio cuore otterrebbe riempito di dolore con ogni morte leggo e non mi ricordo di alcun giorno in cui non avevo letto su qualcuno che muore in qualche luogo, quello migliore era il giorno, quando la I, realmente non ha trovato chiunque segnalato completamente nel giornale ed allora qualcuno bisbigliato in miei orecchi, un corpo guasto è stato recuperato da Jehlum, qui io va.
Non so perchè sto scrivendo questo, che cosa dopo che tanti anni abbiano colpito ed agitato il mio cuore fino al punto in cui le mie barrette si erano rivoltate contro me e la battitura a macchina avviata. Possono essere lle altre notizie, cinque genti uccise in un attacco della granata vicino al batamaloo, o possono essere una serie di sette scoppi che la scuotono capitale dell'India. Realmente che lo inciti per rabbrividire e shudder ma allora non è questo il pensiero che la mia intera famiglia è là. Uso pensare, dopo il pagamento del così prezzo enorme intorno ad una gente del lakh che muore la causa, non potrei darlo in su e dovrei piuttosto fare qualcosa aiutare i miei fratelli e sorelle. Ma allora non siamo che sottoponiamo quella gente al dolore pure chi non hanno ancora lo hanno ritenuto fino ai loro chiodi o coloro che già sta addolorando sopra il loro caro, non è noi che chiediamo alle nostre sorelle di sacrificare il loro altro fratello pure per la causa, non è noi che chiediamo a quella madre di dare in su il suo secondo figlio in questo percorso nobile che già ha perso uno, non è noi che chiediamo a quel padre di perdere le speranze per il suo figlio, di rendere suo un assistente tecnico e un medico, non siamo che chiediamo a quella moglie di ottenere usata per vivere senza suo marito.
Lo confesso non ho bisogno del Pakistan. Lo confesso non ho bisogno dell'India e herby lo confesso non ho bisogno persino della libertà, desidero la pace mi dico che a dove e come ottenerla .and se la risposta è giro allora io chiedono “non è esso possibile noi si rivoltano senza munizioni, senza pistole e granate, senza pagare più nell'anima„
Das Leben ist nicht, es ist der schwerste Preis preiswert, den Sie überhaupt zahlen konnten.
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Seine fast halbe Vergangenheit zwölf in der Nacht und in mir lief die grössere Kaschmir Zeitung, da dieses die beste Zeitung ist, die ich an diesen Tagen finde, um Updates über mein schönes zu erhalten und die meiste vermißte Heimaten durch. Sein hier stieß ich auf diese Nachrichten über Ghulam Mohammad Shah die Weise zufällig, die er lebt und die Weise, er pflegte, bei einem Punkt seines Lebens zu leben. Es setzte mich wirklich in Stücke, um zu denken, welches Leben er in dieser Welt leben würde, in der Leute sogar aufladen, um zu beten. Wann immer, ich pflegte, die Zeitung zu lesen, die mein Herz mit den Schmerz mit jedem Tod gefüllt erhalten würde, ich lese, und ich an keinen Tag mich erinnere, als ich nicht über jemand gelesen hatte, das irgendwo stirbt, war das beste man der Tag, als I, wirklich nicht niemand absolut berichtet in der Zeitung fand und dann jemand, das in meinen Ohren, ein toter Körper geflüstert wird, von Jehlum, hier ich gehen erholt worden ist.
Ich weiß nicht, warum ich dieses schreibe, was, nachdem so viele Jahre mein Herz angeschlagen und gerüttelt hatten, soweit daß meine Finger gegen mich und das begonnene Schreiben auflegehnt hatten. Sein mögen eine anderen Nachrichten, fünf Leute, die in einem Granateangriff nahe batamaloo getötet werden oder können eine Reihe von sieben Knallen sein, die SIE Kapital von Indien entsetzen. Es ist nicht dieses wirklich, das mich zittern und shudder läßt, aber dann der Gedanke, daß meine gesamte Familie dort ist. Ich pflege, zu denken, nachdem ich solch einen sehr großen Preis um eine lakh Leute gezahlt habe, die für die Ursache sterben, könnte ich nicht sie oben geben und sollte etwas eher tun, meinen Brüdern und Schwestern zu helfen. Aber dann nicht sind wir jene Leute den Schmerz außerdem unterwerfend, wer nicht glaubten ihm noch bis ihre Nägel haben, oder die, die bereits über ihrem geliebten beklagen, sind nicht wir unsere Schwestern bitten, ihren anderen Bruder für die Ursache außerdem zu opfern, sind nicht wir diese Mutter bitten, ihren zweiten Sohn in diesem vortrefflichen Weg oben zu geben, der bereits ein verloren hat, sind nicht wir diesen Vater bitten, die Hoffnungen für seinen Sohn, des Bildens seins eines Ingenieurs und des Doktors zu verlieren, nicht wir bitten diese Frau, zu erhalten verwendet, zu leben ohne ihren Ehemann sind.
Ich bekenne mich benötige nicht Pakistan. Erkläre ich bekenne mich nicht benötige Indien und herby bekenne ich mich nicht benötige sogar Freiheit, wünsche ich Frieden mir, daß wo zu und wie man ihn, den erhält .and, wenn die Antwort Revolution dann ich ist „bitten, ist nicht es möglich wir auflehnen ohne Munition, ohne Gewehren und Granaten, ohne mehr im Blut zu zahlen“
A vida não é barata, ele é o preço que o mais pesado você poderia sempre pagar.
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
Seu quase meio passado doze na noite e no mim estava atravessando o jornal mais grande de Kashmir porque este é o mais melhor jornal que eu encontro nestes dias para começar updates sobre meu bonito e a maioria de homeland faltado. Seu aqui eu vim através desta notícia sobre Ghulam Mohammad Shah a maneira que está vivendo e o maneira se usou viver em um ponto de sua vida. Pôs-me realmente em partes para pensar do que vida estaria vivendo neste mundo onde os povos carregam mesmo para pray. Sempre que, eu me usei ler o jornal que meu coração começaria enchido com a dor com cada morte eu leio, e eu não recordo nenhum dia em que eu não tinha lido sobre alguém que morre em algum lugar, mais melhor era o dia, quando I, realmente não encontrou qualquer um relatado absolutamente no jornal e então alguém sussurrado em minhas orelhas, um corpo inoperante foi recuperado de Jehlum, aqui mim vai.
Eu não sei porque eu estou escrevendo este, que depois que assim muitos anos tinham golpeado e tinham agitado meu coração até ao ponto em que meus dedos se tinham revoltado de encontro a mim e a datilografar começado. Pode ser uma outra notícia, cinco povos matados em um ataque do grenade perto do batamaloo, ou pode ser uma série de sete explosões que chocam A capital de India. Não é este realmente que me faz para tiritar e shudder mas então o pensamento que minha família inteira está lá. Eu uso-me pensar, após ter pagado um preço tão enorme em torno de um pessoa do lakh que morre pela causa, eu não poderia dá-la acima e devo rather fazer algo ajudar a meus irmãos e irmãs. Mas não somos então nós que sujeitamos aqueles povos à dor também quem não têm a sentiram ainda até seus pregos ou aqueles que mourning já sobre seu beloved, não são nós que pedimos nossas irmãs sacrifiquem seu outro irmão também para a causa, não são nós que pedimos essa mãe dê acima seu segundo filho neste trajeto nobre que tem perdido já um, não são nós que pedimos esse pai perca as esperanças para seu filho, de fazer a his um coordenador e um doutor, não somos nós que pedimos que essa esposa comece usada viver sem seu marido.
Eu confess me não necessito Paquistão. Eu confess me não necessito India e herby eu confess me não necessito mesmo a liberdade, eu quero a paz digo-me que a onde e como a começar que .and se a resposta for volta então mim pedem “não é ele possível nós se revolta sem munição, sem injetores e grenades, sem pagar mais no sangue”
Liv är inte billigt, det är det tyngst prissätter dig kunde någonsin betala.
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Dess nästan halva förflutna tolv i natten och mig gick till och med den mer stora Kashmir tidningen, som denna är den bäst tidningen som jag finner i dessa dagar för att få uppdateringar om mitt härligt, och mest felande hemland. Dess här kom jag över denna nyheterna om Ghulam Mohammad som den schahen honom bor långt, och långt pekar han som är van vid direkt på en, av hans liv. Det satte egentligen mig in i lappar till funderare vilket liv som han skulle bor i denna värld var folket laddar även för att be. Min skulle hjärta få fylld med smärta med varje död, när som helst van vid I läste tidningen som jag läser, och jag inte minns någon dag, då jag inte hade läst om någon som någonstans dör, den bäst var dagen, då I, inte fann faktiskt någon anmälde dead i tidningen och, någon viskade därefter i mitt gå i ax, dead förkroppsligar har återställts från Jehlum, mig går här.
Jag vet inte varför I-förmiddaghandstil detta, vad, efter så många år hade slågit och hade skakat min hjärta till graden, som mitt fingrar hade revolterat mot mig och startat skriva. Maj är en annan nyheterna, fem folk som dödas i en granatattack nära batamaloo eller kan vara en serie av sju tryckvågar som chockar DEN huvudstad av Indien. Det är inte detta faktiskt, som gör mig för att huttra och genomilas, men därefter tanken att min hela familj är där. Jag använder till funderare, når jag har betalat ett sådan enormt, prissätter folk för omkring en lakh som dör för orsaka, kunde bör jag inte upp ge den och ganska göra något att hjälpa min syskongrupper. Men därefter inte är vi som betvingar det folk till smärta som väl vem inte har klädde med filt ännu den, tills deras spikar, eller de, som sörjer redan över deras älskling, inte är oss som frågar våra systrar att offra deras annan broder som väl för orsaka, inte är oss som frågar det, fostrar för att ge upp henne understöder sonen i denna nobla bana, som har redan borttappad, inte är oss som frågar den fader att förlora hoppen för hans son, av danande his en iscensätta och en manipulera, inte är vi som frågar den fru att få van vid direkt utan hennes maka.
Jag bekänna mig behöver inte Pakistan. Jag bekänna mig behöver inte Indien, och herby bekänna jag mig behöver inte även frihet, önskar jag fred berättar mig att var till och hur man får den som .and, om svaret är rotationen därefter mig frågar ”, inte är det möjligheten vi revolterar utan ammunitionar, utan vapen och granater, utan att betala mer i blod”,
Жизнью не дешева, оно будет самое тяжелое цена, котор вы смогли всегда оплачивать.
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
Свое почти половинное прошлый 12 в ноче и мне шло через большую газету Кашмира по мере того как это будет самой лучшей газетой, котор я нахожу внутри these days для того чтобы получить уточнения о мое красивейшем и большинств пропущенный homeland. Сво здесь я come across эти новости о Ghulam Mohammad Shah дорога, котор он живет и дорога он использовал жить на один этап его жизни. Оно реально положило меня в части для того чтобы думать что жизнь он жил бы в этом мире где люди даже поручают для того чтобы помолить. Когда, я использовал прочитать газету мое, котор сердце получило бы заполненным с болью с каждой смертью я читаю, и я не вспоминаю NIKAKой день когда я не прочитал о кто-то умирая где-то, самое лучшее одно было днем, когда I, фактическ не считало любое после того как оно сообщено мертво в газете и после этого кто-то прошептанное в моих ушах, мертвое тело будет взято от Jehlum, здесь я пойдет.
Я не знаю почему я пишу это, после того как настолько много лет поразили и сотрясали мое сердце to the extent that мои перста revolted против меня и начатого печатать на машинке. May быть другими новостями, 5 людьми убитыми в нападении гранаты около batamaloo, или могут быть серия 7 взрывов сотряша ЕЕ столица Индии. Оно не это фактическ делает меня для того чтобы знобить и вздрогнуть но после этого мысль что моя вся семья там. Я использую думать, после оплачивать такое огромное цену вокруг одного люд lakh умирая для причины, я не смог дать ее вверх и должен довольно сделать что-то помочь моим братьям и сестрам. Но после этого не мы подвергая те людей к боли также не иметь пока чувствовали ее до их ногтей или те уже оплакивают над их beloved, не будут нами спрашивая, что наши сестры пожертвовали их другой брата также для причины, не будут нами спрашивая, что та мать дала вверх ее второго сынка в этом благородном курсе который уже терял одно, не будут нами спрашивая, что тот отец потерял упования для его сынка, делать его инженера и доктора, не мы спрашивая, что тот супруга получил используемыми жить без ее супруга.
Мне признаваюсь мне не нужен Пакистан. Мне признаваюсь мне не нужна Индия и herby мне признаваюсь мне не нужна даже свобода, я хочу мир говорю мне где к и как получить его, котор .and если ответом будет виток после этого я, то спрашивают «не будет им по возможности мы revolt без боеприпасыа, без пушек и гранат, без оплачивать больше в крови»
Het leven is niet goedkoop, is het de zwaarste prijs u ooit kon betalen.
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
Zijn bijna half voorbij twaalf in de nacht en ik ging door de grotere krant van Kashmir aangezien dit de beste krant is die ik binnen deze dagen heb gevonden om updates over mijn mooi en meest gemiste geboorteland te krijgen. Zijn hier kwam ik over dit nieuws over Ghulam Mohammad Shah de manier hij leeft en de manier die hij heeft gebruikt om op één punt van zijn leven te leven. Het zette me werkelijk in stukken om te denken welk leven hij in deze wereld zou leven waar de mensen zelfs om laden te bidden. Wanneer, ik gebruikte om de krant te lezen zou mijn hart dat met de pijn met elke dood wordt gevuld worden die ik heb gelezen, en ik herinner geen dag toen ik niet over iemand gelezen had dat ergens sterft, beste was de dag, toen I, echt iedereen niet gemelde doden in de krant en dan iemand gefluisterd in mijn oren vond, een lijk is teruggekregen van Jehlum, hier ga ik.
Ik weet niet waarom ik dit schrijf, wat na zo vele jaren mijn hart en geschud had geslagen zodanig dat mijn vingers tegen me en het begonnen typen in opstand hadden gekomen. Mag een ander nieuws, vijf mensen zijn gedood in een granaataanval dichtbij batamaloo, of kan een reeks van zeven ontploffingen zijn die de hoofdstad van IT van India schokken. Het is niet echt dit die me aan rilling en rilling maar toen de gedachte maakt dat mijn volledige familie daar is. Ik gebruik om, na het betalen van zulk een reusachtige prijs te denken rond één lakhmensen die voor de oorzaak sterven, kon ik niet het opgeven en zou iets eerder moeten doen mijn broers en zusters helpen. Maar dan zijn geen wij die die mensen eveneens onderwerpen aan de pijn wie nog niet het tot hun spijkers hebben gevoeld of hen die reeds over hun geliefd rouwen, zijn geen wij die onze zusters vragen om hun andere broer voor de oorzaak eveneens te offeren, zijn geen wij vragen die dat de moeder om haar tweede zoon in deze edele weg op te geven die reeds één heeft verloren, geen wij vragen die dat vader is om de hoop voor zijn zoon te verliezen, van het maken van tot van hem een ingenieur en een arts, is geen wij vragen die dat vrouw om aan levend zonder haar echtgenoot te wennen.
Ik beken ik geen Pakistan wens. Ik beken ik geen India wens en herby ik beken ik zelfs geen vrijheid nodig heb, wil ik vrede vertel me waar te en hoe te om het te krijgen .and als het antwoord revolutie is dan ik vraag „niet het mogelijk is komen wij zonder munitie, zonder kanonnen en granaten, zonder meer in bloed in opstand“ te betalen
حياة ليس رخيصة, هو السعر ثقيلة أنت استطاع في أيّ وقت دفعت.
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
ذهب ماضه نصفيّة تقريبا إثنا عشر في الليل وأنا كان من خلال العظيمة كشمير جريدة بما أنّ هذا يكون الجريدة جيّدة أنا أجد داخل [ثس دس] أن يحصل تحديثات حول ي جميلة وكثير يفتقد وطن. ه هنا تصادف أنا هذا أخبار حول [غولم] محمّد [شه] الطريق هو يكون يعيش والطريق هو استعمل أن يعيش في واحدة نقطة من حياته. هو حقّا وضعني داخل قطعات أن يفكّر ما حياة هو كنت عاش في هذا عالم حيث الناس حتّى يحمّلون أن يصلح. كلّما, استعمل أنا أن يقرأ الجريدة قلبي حصل يملأ مع الألم مع كلّ موت أنا أقرأ, وأنا لا أتذكّر أيّ يوم عندما أنا تلقّى لم أقرأ حول أحد ما يصبغ في مكان ما, الجيّدة واحدة كان اليوم, عندما أنا, واقعيّا لم يجد أيّ شخص يفاد بلا جدال في الجريدة وبعد ذلك أحد ما يهمس في آذاني, جسم ميّتة يتلقّى يكون استردّت من [جهلوم], هنا أنا يذهب.
أنا لا أعرف لما أنا أكون أكتب هذا, ماذا عقب كان هكذا كثير سنون قد [ستروك] وهزّ قلبي [تو ث إكستنت ثت] أصابعي كانوا قد ثاروا ضدّ ي ويبدأ يطبع. يمكن كنت آخر أخبار, خمسة الناس يقتل في قنبلة يدويّة هجوم قرب [بتملوو], أو يمكن كنت [سري] من سبعة انفجارات يصدم هو رأس مال هند. هو ليس هذا واقعيّا أيّ يجعلني أن يرجف وارتجفت غير أنّ بعد ذلك الفكرة أنّ أسرتي كاملة هناك. أنا أستعمل أن يفكّر, بعد يدفع هذا سعر ضخمة حول واحدة [لكه] الناس يصبغ للسبب, أنا استطاع لم يعط هو فوق وسوفت بالأحرى أتمّت شيء أن يساعد ي إخوان وأخوات. غير أنّ بعد ذلك ليس نحن يعرض أنّ الناس إلى الألم أيضا الذي يتلقّى لا بعد [فلت] هو حتّى مساميرهم أو أنّ الذي يكون سابقا يتفجّع على هم محبوبة, ليس نحن يسأل أخواتنا أن يضحّي هم أخرى أخ أيضا للسبب, ليس نحن يسأل أنّ أم أن يعطي فوق ه ثاني إبنة في هذا ممر نبيلة الذي يتلقّى سابقا يخسر واحدة, ليس نحن يسأل أنّ أب أن يخسر الأمل لإبنته, من يجعل خاصّتي مهندسة ودكتورة, لسنا نحن يسأل أنّ زوجة أن يحصل يستعمل أن يعيش دون زوجه.
أنا أعترف أنا لا يحتاج باكستان. أنا أعترف أنا لا يحتاج هند و [هربي] يعترف أنا أنا لا يحتاج حتّى حرية, أنا أريد سلام يقولني أين إلى وكيف أن يحصل هو [.ند] إن الجوابة يكون ثورة بعد ذلك أنا يسأل "ليس هو يمكن نحن يثور دون ذخيرة, دون مسدّس مدفع وقنبلة يدويّة, دون يدفع أكثر في دم"
|
|
|
Latest Posts
Monthly Archive
Change Language
Filter By Type
Friends
2967 views
|
 |